Jag lovade att skriva lite mer på svenska. Nu ska jag göra det.
Det var ju 25manna förra helg och var om inte där träffar man hela orienteringssverige, ung till gammal, snabb till inte längre snabb. Och alla njuter av terrängen och stämningen och regnet och leran. Till och med ett tysk lag från Dresden sprang och kom 152a.
Nu har jag varit i Stockholm sedan åtta veckor och vill säga hur glad jag är att vara tillbaka i Sverige. Det har varit mycket nytt med en ny bostad, ny skola och ny stad. Och ganska många tävlingar också. Men ja känner mig hemma och trivs från första minuten. Att bo hos en orienterare som sprang redan för många år sedan och tävlar nu i luffarligan har många fördelar. Det viktigaste är väl förutom att han är super snäll och hjälpsam, att han känner till varje skog, varje mosse och varje kulle inom 100km radie omkring Stockholm och på många platser inom och utomlands. Han har redan den erfarenhet som jag fortfarande ska lära mig. Så hemma förbättrar jag orienteringen och svenska språket.
I skolan ska jag lära mig många fina saker om biomedical engineering. Just nu är det bara föreläsningar och inga laboratorier som gäller, men det blir snart bättre, hoppas jag. Därför är det jätte kul att plugga med folk från många olika länder. Att lyssna till en student från Island och Bali som pratar om glaciärer och kakaoplanter är otroligt roligt och spännande. Det blir riktigt kul när snön kommer, för att för några är det första snön i deras liv! Och min engelska blir också bättre, bara sådär.
På onsdag gick Armada Run på en 4,5km lång bana med några backar mitt på KTH campus. Det var roligt att träffa så många löpsugna från skolan och att vinna förstås. 🙂
Höst vid Långsjön på en cykeltur
Nu är tävlingssäsongen slut och det har varit mycket spännande och roligt att köra på med tyska landslaget, Jenagrabbarna och Ärlabrudar. Nu blir det mörkare och mörkare … och lite paus och nattorientering och sedan är vintern över och då kör vi igen!
Under tiden jobbar jag med O-Boken 2017 och den ny grundade organisationen WOVO som snart skickar sin första volunteer till Chile.
Så som sagt, jag är lycklig att vara tillbaka, att få träffa alla snälla människor och göra alla kula saker. Nu kan ingenting stoppa mig eller hur?
susen and orienteering 