Sverige!

Jag lovade att skriva lite mer på svenska. Nu ska jag göra det.

Det var ju 25manna förra helg och var om inte där träffar man hela orienteringssverige, ung till gammal, snabb till inte längre snabb. Och alla njuter av terrängen och stämningen och regnet och leran. Till och med ett tysk lag från Dresden sprang och kom 152a.

Nu har jag varit i Stockholm sedan åtta veckor och vill säga hur glad jag är att vara tillbaka i Sverige. Det har varit mycket nytt med en ny bostad, ny skola och ny stad. Och ganska många tävlingar också. Men ja känner mig hemma och trivs från första minuten. Att bo hos en orienterare som sprang redan för många år sedan och tävlar nu i luffarligan har många fördelar. Det viktigaste är väl förutom att han är super snäll och hjälpsam, att han känner till varje skog, varje mosse och varje kulle inom 100km radie omkring Stockholm och på många platser inom och utomlands. Han har redan den erfarenhet som jag fortfarande ska lära mig. Så hemma förbättrar jag orienteringen och svenska språket.

I skolan ska jag lära mig många fina saker om biomedical engineering. Just nu är det bara föreläsningar och inga laboratorier som gäller, men det blir snart bättre, hoppas jag. Därför är det jätte kul att plugga med folk från många olika länder. Att lyssna till en student från Island och Bali som pratar om glaciärer och kakaoplanter är otroligt roligt och spännande. Det blir riktigt kul när snön kommer, för att för några är det första snön i deras liv! Och min engelska blir också bättre, bara sådär.
På onsdag gick Armada Run på en 4,5km lång bana med några backar mitt på KTH campus. Det var roligt att träffa så många löpsugna från skolan och att vinna förstås. 🙂

DSCN7366

Höst vid Långsjön på en cykeltur

Nu är tävlingssäsongen slut och det har varit mycket spännande och roligt att köra på med tyska landslaget, Jenagrabbarna och Ärlabrudar. Nu blir det mörkare och mörkare … och lite paus och nattorientering och sedan är vintern över och då kör vi igen!

Under tiden jobbar jag med O-Boken 2017 och den ny grundade organisationen WOVO som snart skickar sin första volunteer till Chile.

Så som sagt, jag är lycklig att vara tillbaka, att få träffa alla snälla människor och göra alla kula saker. Nu kan ingenting stoppa mig eller hur?

Advertisements

Bergauf und Bergab

Flach gibt’s nicht in Grindelwald beim Weltcup-Finale 2017. 

Die Bergwelt der Schweiz ist wie immer faszinierend und gigantisch. Ungefähr so kann man auch dieses Finale beschreiben. Faszinierend, dass sich an den steinigen Steilhängen niemand etwas ernsthaft getan hat und gigantisch anstrengend. Solche Schmerzen in den Beinen hatten wir alle schon lange nicht mehr. Selbst immer fitte und fröhliche Läuferinnen wie Natalia Gemperle, mussten sich im Ziel der Langdistanz erstmal setzen. Trotzdem wirkten sie am nächsten Tag wieder frisch und waren auch zur Mitteldistanz wieder rasend schnell. Ich dagegen war auf so ein hartes Gelände einfach nicht vorbereitet war und schon gar nicht für zwei Tage hintereinander. Sowas sieht man natürlich auch gleich in der Ergebnissliste und so reichte es heute nicht für die Weltcuppunkte. 

Das waren also die letzten internationalen Einzelrennen dieses Jahr und irgendwie bin ich nur halb zufrieden. Also nach der neunmonatigen Weltreise hätte die Form auch schlimmer sein können, aber eigentlich will man ja immer schneller, besser, sicherer werden. Jetzt habe ich das Gefühl, dass die Damen um mich herum schneller geworden sind und ich bin stehen geblieben. Kein schönes Gefühl als Leistungssportler. Die Namen, die man schon erreicht hatte, sind plötzlich wieder weit vor einem. Und schlimmer, die Leute, die man schon hinter sich gelassen hatte, sind plötzlich wieder so gut wie man selbst. Und mit jedem zweiten Rennen wird das miese Gefühl stärker, dass man Zeit verloren hat. Wie sagt Herr Haase immer: Prioritäten und Zeitmanagment. Prioritäten verschieben sich mal in die eine oder andere Richtung. Zeit hat man sowieso immer zu wenig. Also geht es einfach nur darum die nächste Chance in Schweden wieder gut zu nutzen und sich am Skihang auf das harte Gelände der EM im Trentino besser vorzubereiten. Dann finde ich mich auch wieder dort in der Ergebnisliste, wo ich mich finden möchte.